onsdag 10 december 2008

En dikt

Här startar mitt multispråkiga projekt. Jag fick den här dikten skickad till mig av en nyfunnen vän från hemstaden med det vackra vattenfallet. Författaren är en utvandrare från det som då var ett, men idag är flera.


Danas kad imam vise od 25 godina (Idag när jag är äldre än 25)

Dodje vrijeme kad se korijeni bude, (Kommer det en tid när rötterna vaknar till liv)
i u tim trenucima zelis na bilo koji nacin da budes (och i de stunderna önskar du att du på vilket sätt som helst blir)
rodoljub, patriota, domoljub, grob i rob, rat i glad. (fosterlandsvän, patriot, hemkär, grav och slav, krig och hunger)
Veceras u vozu Pariz London sa nevazecim papirima, (I kväll på tåget mellan Paris och London med ogiltiga papper)
zelim da se zahvalim svojoj domovini za sve. (vill jag tacka mitt hemland för allt)
Za sve ono sto je ucinila za mene. (För allt det som det har gjort för mig)

Bosno moja hvala ti za deset godina rata. (Kära Bosnien, tack för tio år av krig)
Hvala ti za lazne dojmove i fakultet u Parizu. (Tack för falska uppfattningar och universitet i Paris)
Hvala ti za losu buducnost a i za unistenu mladost. (Tack för en usel framtid, men också för en förstörd ungdom)
Hvala ti za orginalnost i vise jezika. (Tack för originaliteten och flera språk)
Hvala ti za lose sne i (Tack för mardrömmarna och)
etiketu (etiketten)
u glasu. (i rösten)
Hvala ti za sve sto ti nikad dati necu. (Tack för allt som jag aldrig tänker ge dig)
Hvala ti za sve sto si mi uzela. (Tack för allt du har tagit från mig)
Zemljo moja danas bez kuce i papira necu uci (Kära land, utan hem och papper, kommer jag idag inte)
u London. (till London)
Hvala ti za mrcvarenje po granicama. (Tack för plågeriet vid gränserna)
Hvala ti za pretrese i tempiranu bombu u Pasosu. (Tack för undersökningarna och den tidsinställda bomben i passet)
Hvala ti za milione ispunjenih papira. (Tack för miljontals ifyllda papper)
Hvala ti za milost i isprane farmerke. (Tack för nåden och tvättade byxor)
Dobra moja zemljo hvala ti za grob. (Kära land, tack för graven)
Hvala ti za partizane i Tita (Tack för partisanerna och Tito)
a nisi to bila ti (men det var inte du)
nema veze. (det gör inget)
Volim te a volis li me ti. (Jag älskar dig, men älskar du mig)
Hvala ti za moju djecu koja nece pricati tvoj jezik. (Tack för mina barn som inte kommer tala ditt språk)
Hoces li voljet njih. (Kommer du att älska dem)

Draga zemljo sta cemo sad. (Kära land, vad ska vi göra nu)
Ne pisi mi pisma!.... samo ispuni papire za francusko (Skriv mig inga brev!....fyll bara i papprena för franskt)
drzavljanstvo (medborgarskap)
pa da se vise ne patim. (så att jag slipper lida mer)
Draga zemljo danas ti pisem na tvom jeziku (Kära land, idag skriver jag till dig på ditt språk)
i molim te (och jag ber dig)
SKINI MI SE. (LÅT MIG VARA)
Hvala za sve. (Tack för allt)

2 kommentarer:

Anonym sa...

egentligen borde alla få börja på nytt, osedda av nationernas blodiga blickar,
med platser bara

platsen du älskar ser dig... /q

Rizma sa...

Man kan alltid börja från början, men man kan inte skaka av sig det förflutna. Personligen vill jag inte skaka av mig det heller, men man tenderar att älta det.

Dina ord, de sätter sig på ett väldigt speciellt sätt. Man går runt och bär på dem i flera månader. Vore kul om du gav ut en bok nån gång.