Rödgrönt

Visst är det en klyscha, men bra klyschor tål att upprepas många gånger om. Den om att demokrati är något mer än att rösta var fjärde år. Jag tror att demokrati, lika mycket som kultur, är vad vi gör av den. Personligen sätter jag inte så stor tillit till de styrande i detta land, så allt bra som de ibland genomför ser jag som en bonus. Men faktum består, det är lättare att kämpa om man har styrande över sig som i alla fall hyser någon sorts sympati för det man håller på med. Någon som råkar bryr sig och genomför det där vettiga. För vad man än tycker om politik så är det en realitet som påverkar oss varje dag, hela tiden, livet ut. Det är beslut som vi kan tyckas är obetydliga, men som i slutändan betyder något konkret.

Jag går inte på A-kassa, behöver inte sjukvård och åker inte så mycket kollektiv just nu. Just nu ja, men hur kommer det vara i morgon när jag kanske är arbetslös? Eller om sjukvården är för dyr för mig? Eller om jag måste pendla långa avstånd? Vi måste kunna se längre bort än nu. Och tänka på fler än oss själva och våra närmaste.

Vi får skylla på våra politiker, men vi kan inte ge upp. Om man vill att något ska hända får man se till att göra det själv och helst med andra. Inte hoppas för mycket, men hoppas tillräckligt för att orka vidare. För kamp gör skillnad, om inte just idag så i morgon eller om 20 år. För någonstans måste man börja, och varför inte på söndag? Genom att lägga sin röst på något i färgerna rött eller kanske grönt.